FÖRSTA MAJ VID LA MANO

Den första maj för 38 år sedan invigdes La Mano monumentet vid Katarinavägen i Stockholm. Idag var jag där, främst för att hedra minnet av de frihetskämpar som reste till Spanien för att slåss för demokrati och mot fascism i Francos Spanien på 1930 talet. En av dem var min vän Per ”Frisco Per” Eriksson från Hässelby. På nyårsdagen 1937 reste Per och tolv andra unga män, de flesta sjömän till Spanien via Paris och så Barcelona. Per kom att ingå i den så kallade Thälmann – bataljonen och blev sårad. Han är förmodligen den enda utlänning som blev officer i den spanska frihetsarmén. Han var även livvakt åt ”La Passionara”, hon som symboliserade den spanska demokratin.

En av talarna var riksdagsledamoten Veronica Palm, tillika ordförande i Stockholms arbetarkommun. Hon höll ett lågande tal där hon framhöll hur de svenskar vi nu hedrade hade kämpat för frihet och demokrati. Ett i stort sett bra tal. Men hon glömde att säga, att den socialdemokratiska regeringen på trettiotalet, förbjöd svenskarna att resa till inbördeskriget i Spanien och hotade dem med sex månaders fängelse. Hon glömde också att säga att många av dem som reste dit var sjömän. Bland annat Frisco Per och Karl Staf. När hon talat färdigt gick jag fram till henne och påminde henne om detta faktum. Nu solade man sig i glansen av frihetskämparna under socialisms fanor. Bad henne läsa på om Per och hans kamrater. Jag kan låna henne några böcker om deras kamp.

En av dem som var med och vilken jag pratade en lång stund med var presidenten för de italienska partisanerna, senor Angnelli. Han hade fler medaljer på bröstet än jag sett tidigare. Träffade även en sjöman, tror han och jag var de enda, Olle Hansson, god vän med Ove Allansson, Börje Graaf och Gerald Liljehammar. Någon Bokanjär såg jag inte i den tusenhövdade åhörarskaran.

LO krävde att man skall stoppa alla avrättningar, fria alla fackliga och politiska fångar, stoppa den brutala behandlingen av oliktänkande i landet samt att tillsätta en internationell sanningskommission som skall undersöka tillståndet för fackliga och politiska fångar i Iran samt utreda de dödsfall som inträffat i fängelserna. Det har man gjort i åratal nu men situationerna blir bara värre.

I de röda banderoller som sågs vid La Mano innehöll ett av dem : Nej till Nato. Trots uppmaningen att inte föra fram sina politiska budskap så innehöll talen många budskap av politiskt innehåll.

Jag frågade om jag kunde hålla ett mycket kort tal men se, det gick inte. Jag var inte uppsatt på någon talarlista och företrädde bara mig själv. Så var det med den demokratin.