Mohammad Ali. BRÅKMAKAREN SOM BLEV VÄRLDENS MEST KÄNDA PERSONLIGHET.

  Världen är full av bråkmakare. När länder bråkar kan det resultera i krig och förstörelse. Politiker från olika läger har ofta en förmåga att bråka med varandra. I vårt land är det dock inga allvarliga bråk men om ett högerparti säger en sak så nog tusan dyker det upp någon från vänsterkanten och har en annan åsikt. Inte konstigt att världen är full av mer eller mindre allvarliga problem. Mannen jag skriver om har flera gånger mordhotats, blivit beskjuten, jagats av MC gäng, kallats fosterlandssvikare, bespottats, kämpat för de svartas rättigheter, var motståndare till Vietnam kriget, konverterat till islam, kastade sin olympiska medalj i Ohio floden, mannen som till sist blev kallad Folkets Mästare, Muhammad Ali. Han skulle behövts i dagens USA.

  ”The Greatest” , Muhammad Ali, är värdig att kallas bråkmakare. Inte nog med att han bråkade med sina motståndare och hånade dem, skrev poesi om dem, han bråkade med USA s myndigheter så pass att han blev dömd till fängelse, böter och fråntagen sin världsmästartitel och förbud mot att lämna landet. Han var en spjutspets som förde de svartas talan. Han blev muslim och bråkade om att man skulle säga hans namn, Muhammad Ali inte Cassius Clay, det var ett slavnamn.  Han påstod också han var den vackraste som någonsin äntrat ringen och det kan man väl hålla med om. Med sina 1.91 över havet och 98 vältrimmade kilon var han en stilig uppenbarelse. Dessutom besatt han en snabbhet i händer och fötter som ingen annan boxare ännu idag nått upp till. Han var mannen som låtsades somna mitt i en intervju. Jag tror att han platsar i vår grupp av läsare. En av hans medhjälpare, Bundini, hade varit sjöman och seglat i den amerikanska handelsflottan. Dessutom var Ali själv en formidabel poet, författare och föredragshållare.

  När Ali kallades till mönstring vägrade han kallt att ställa sig till förfogande med orden ” Jag har inget otalt med dom där Vietcong!” Det kostade honom ära och berömmelse samt att han blev kallad fosterlands förrädare. Men han vek aldrig ned sig. Det skulle gå nästan fyra år innan han var tillbaka i ringen, lika högljudd och skrävlande som vanligt. I samband med inkallelsen skrev han följande poem. Fråga mig, fråga mig dagen lång, om Vietnam sjunger jag ändå denna sång, jag har inget otalt med Viet Cong.

 Jag råkade befinna mig med ett fartyg (Snow Ball) i Sacramento i Kalifornien samtidigt som Ali skulle gå match om VM titeln i tungvikt den 30 oktober 1974. Han skulle möta den fruktade KO kungen George Foreman i Zaire. Matchen gick på en biograf i stan klockan 2200. Jag hade fixat två biljetter för att kunna se matchen i direktsändning. Stämningen i biografen var förväntansfull och de flesta höll på Ali. Han lät Foreman slå sig trött i sju ronder innan en fruktansvärd slagväxling från Ali i den åttonde sänkte Foreman som aldrig kom upp efter det. Det påstås att han slog åtta slag på ett par sekunder. Alla träffade. Ali var nu mästare igen efter nästan fyra års ofrivillig frånvaro. Nu hade han vunnit allt som gick att vinna i denna tuffa sport. Nu blev han accepterad även av den vita rasen. Han var mästaren som svårt tagen av sjukdom fick tända den olympiska elden vid OS i Atlanta 1996 och vid OS 2012 i London var han hedersgäst vid öppningsceremonin.

 Den 16 september 1978 kom mästaren till Stockholm och Kungliga tennishallen Vi var några amatörboxare som blivit inbjudna till galan med Ali och satt ringside. Innan Ali gick upp i ringen kom han fram och tog oss alla i hand. För mig, en dålig amatör och klubboxare var det stort. Han utstrålade en karisma som är svår att beskriva. Med sig hade han sin chefs sparring Jimmy Ellis. Galan var annonserad som en match mellan Leon Spinks och Ali men förbudet mot proffs boxning satte stopp för matchen så Ali äntrade ringen iförd kostym. Arne Hegerfors stod för frågorna och Ali svarade, munnen gick i ett. Ali visade lite skuggboxning  och fotarbete som var enastående.  

 På en parkeringsplats utanför miljardhotellet Caesars Palace i Las Vegas blir Muhammad Ali sittandes i sin ringhörna när gonggongen går för elfte ronden. Han är slut , benen, de berömda,är inte snabba nog. De blixtsnabba reflexerna finns inte där längre. Förmågan att ta stryk har avtagit. Tiden, personifierad av Larry Holmes har hunnit ifatt Ali. På kappan som Elvis Presley låtit sy upp inför matchen mot Joe Bugner stod det Folkets Mästare. Nu var han förnedrad av Larrys Holmes. I tjugo år har han varit i rampljuset. Tre gånger världsmästare. Miljoner människor såg honom, miljoner dollar strömmade in på bankkontot. Gaphalsen och bråkmakaren blev den mest kända människan i världen. Han förblev som han alltid varit nästan till slutet då han förlorade matchen mot den lömske Parkinson. För mig kommer han att förbli ett stort minne av alla berömda människor jag mött under åren. Och jag beundrar honom både som poet och bråkmakare och som världens största idrottsman alla kategorier.

SE HÄR: Top 10 Muhammad Ali Best Knockouts HD 

  En relativt okänd sida av honom är humanisten Ali. Det berättas att när han var på träningsläger inför matchen mot Foreman befann han sig efter ett hårt träningspass i sitt omklädningsrum då det knackade på dörren. Hans medhjälpare, Gene, öppnade för att se vem det var. Det var en ung grabb som ville träffa Ali. Han sa till Gene att släppa in honom. Pojken var klädd i tjocka kläder och Ali frågade varför han klätt sig så varmt, det var varmt ute. Pojken berättade att han led av leukemi och att han hade yllemössa på sig för att han tappat allt hår. Ali blev mycket berörd och insåg själv hur lyckligt lottad han var som hade friska barn. Ali frågade vad han hette, pojken svarade att han hette Jimmy. Ali sa att han skulle besegra Foreman och att Jimmy skulle vinna mot cancern. Han gav Ali en kram och ett stort leende och försvann ut. Efter en tid fick Ali besked att Jimmy låg döende på sjukhus. Ali blev sorgsen när han hörde det och begav sig genast till sjukhuset  för att hälsa på honom. När Ali kom dit tittade Jimmy upp på honom med glädjestrålande ögon och utbrast. Muhammad, jag visste att du skulle komma. Ali satte sig vid Jimmys sängkant och sa , kommer du ihåg vad jag sa till dig? Jag skall besegra Foreman och du cancern. Jimmy såg upp på Ali och viskade , nej Muhammad, jag skall möta Gud och jag skall berätta för honom att du är min vän. Det blev tyst i rummet. Ali satt helt bedrövad och bägge grät tillsammans. Den dödssjuke och den oslagbare. Jimmy dog en vecka efter mötet med Ali. Bilden man tagit av de två tillsammans med Alis autograf låg bredvid Jimmys huvud i kistan. 

   En annan otäck historia är när han skulle möta argentinaren Oscar Bonavena i M S G. Inför matchen var det fullt med folk i Alis omklädningsrum och han ville ha lugn och ro innan han kallades ut till match. Det var knappt en timme kvar. Den sista som går ut är Dustin Hoffman som är god vän med Ali. Han brukar jogga med Ali varje dag och är varje dag och kollar på träningen. Dustin säger till Ali, vila dig lite nu, jag sitter vid ringside. Det är mindre än en timme till match. Då kommer en medhjälpare till Ali in med en äldre svart mager man i fyrtio års åldern. Medhjälparen säger att detta är broder Judge Aaron. Han säger att han skrivit många brev till Ali. Som svarar, jag får så mycket brev säger Ali och hinner inte öppna alla. Då säger Judge, jag träffade Martin Luhter King en vecka innan han dog. Han sa att jag skulle söka upp Muhammad Ali och att du inte skulle låta världen glömma mig. Han fortsatte sin berättelse. Sju vita män stoppade honom på gatan när han skulle handla bröd att ha till nästa dag på jobbet. De drog in honom i en bil och kastrerade honom. Nu ropar dom på Ali.  Champ, Ali , öppna dörren det är dags. Men dörren förblir stängd medan Ali får höra fortsättningen. I en lada utförde man kastreringen. Berättelsen triggar Ali. Bonavena faller och reser sig tre gånger innan det är över. Styrkan i matchen säger Ali kom från alla Judge Aaron i världen. Innan matchen hade 250 poliser plus ridande polis hårdbevakat Ali som utsattes för hotelser, bland annat femton bombhot. Ali betraktades som fosterlandssvikare på grund av att han inte åkte till Vietnam. På MSG vågade man inte spela den amerikanska  nationalsången som brukligt var i en VM match. Det var kaos hela tiden. Krigsveteraner protesterade och ville att matchen aldrig skulle få bli av. Mitt i allt kaos befann sig Ali som alltid förutspådde i vilken rond det skulle vara över. Om denna match finns mycket att berätta men det får räcka nu. Judge Aaron var krigsveteran från Korea.

  Ali jobbade även ideellt för FN som fredsapostel. Som sådan fick han fyra amerikanska piloter frigivna ur Saddams fängelsehålor. Denna historia om Ali är relativt okänd.

  Sådan var han Muhammad Ali. Jag beundrar honom för hans humanistiska sida. Det finns många fler historier om hur han hjälpte behövande. Exempel, han såg på TV att man skulle lägga ned ett ålderdomshem i New York. Dagen efter åkte han dit och överlämnade en check som räckte till fortsatt drift av hemmet.

  En annan sida som inte alla känner till är hans poetiska sida. En dikt om honom själv lyder så här: För tjugo år sen, i en stor minut, den störste av dem alla föddes till slut, och genast i Louisville tjöt han då till, jag är grann som en tavla och klår vem jag vill, sen sa han med en röst som lät ganska rå, jag är tuff som en oxe och stark såsom två, namnet  på mästaren vi nu alla vet, det är Cassius Clay vår störste atlet,han spår matchens slut precis på sekund, och så har det varit från första stund, han knockar dem alla i den rond han bestämt, det är därför han kallas Den Störste jämt.”  

  Ali har sagt följande; ”Jag skulle vilja bli ihågkommen som en man som vann tungviktstiteln tre gånger, som var humoristisk och behandlade alla rätt. Som en man som aldrig såg ner på dem som såg upp till honom och som hjälpte  så många människor  han kunde. Som en man som stod upp för sina övertygelser vad som än hände. Som en man som försökte ena all mänsklighet genom tro och kärlek.” Ett poem av Ali heter ”Gud välsigne världen.” jag hoppas att alla nationer stora som småen dag ska kunna stå upp och säga, vi levde för fred åt alla. Då kommer det kanske en dag när alla, istället för att säga ”Gud välsigne Amerika” eller Gud välsigne nåt anat land, kommer att säga, Gud välsigne världen”.

   Ali växte upp i ett hem där föräldrarna var religiösa och Ali själv var djupt troende även innan han konverterade till islam. Man brukar säga att han kom från ett medelklasshem. Men svart medelklass i USA på 1940 – talet var ett fallfärdigt hus som föräldrarna inte hade råd att renovera.  Han förespråkade kärlek trots sitt hårda yrke. Han gick några av boxningshistoriens hårdaste matcher mot Joe Frazier och George Foreman.  Han var en fredens budbärare för FN och reste vida omkring för att förespråka fredens och kärlekens budskap. När han besökte president Gerald Ford i Vita Huset 1976 sa han till Ford att han tyckte om stället och kanske skulle söka hans jobb. Lite på skämt. Han besatt ett mod som få andra. Han den enkla grabben från Kentucky blev världens mest berömda människa. Men innan han vann OS guldet i Rom 1960 fick han utstå allt det rashat som förekom i USA. Han kallades kort och gott niggern. När han återvände från Rom och blev hyllad som hjälte var det inte det som fick honom att gå upp på Jefferson County – bron och kasta guldmedaljen i Ohio – floden. Sex år av blod, hårda slag, smärta, svett , slit och tusentals ronder i träningslokaler för att erövra guldet som han drömt om som liten kändes som en lättnad och gav honom en ny styrka, nu var det över, slut att bli kallad nigger. Nu skulle han bli världsmästare i tungvikt. Den olympiska guldmedaljen var bara ett stycke plåt, så länge vita kallade honom nigger var den inte värd att hänga runt hans hals längre. Han visste det lika säkert som att solen skulle gå upp nästa dag att han skulle bli världsmästare. Ja vi vet ju alla som är intresserade av Ali att han blev det, inte bara en gång utan tre gånger.

  När Ali först mötte honom, flinade Parkinson, men Ali gick inte att fälla så lätt, nu är Parkinson rädd, men kan inte fly, och kan inte gömma sig, för denne beslutsamme man som bejakar sitt hopp och sin stolthet”. Doktor Abe Lieberman.

  Visst var Ali mer än bara en bråkmakare. Han föddes i Louisville Kentucky 17 januari 1942 och dog i Scottsdale Arizona 3 juni 2016. Vid begravningen deltog tusentals människor och han hedrades som vid en president begravning. Folkets mästare var död men hans minne lever kvar hos många. Det kommer aldrig att finnas en större tungviktsboxare än Muhammad Ali. Han kunde konsten att boxas smart, skriva poesi, författare, fredsapostel för FN, var ett av världens bästa PR genier, minns bara hur han haussade upp matchen mot Sonny Liston. Han kom en kväll i sin husbil och stannade utanför Listons hus. Där började Clay som han hette då ropa på Liston, kom ut din store fula björn om du vågar. Till sist tröttnade Liston och kom ut och hotade honom med en eldgaffel och slog in rutor på husbilen.  Då hade han redan ringt olika TV bolag som kom dit och Clay fick den PR han behövde innan matchen. Som han vann. Liston påstås ha varit rädd för Clay, han var ju en galning som kunde få för sig allt möjligt. Massmedia hjälpte på det sättet Clay för att få bra PR. Folkets Mästare Muhammad Ali lever kvar hos oss. Som författare är han nu presenterad i vår förening trots att han inte var sjöman. Han hade kunnat vara det men även gangster eller torped åt maffian. Han slogs mycket under uppväxten, gatuslagsmål. Men någon stal hans cykel och det blev hans räddning. Han träffade en polis som rådde honom att komma till träningslokalen. En simpel cykelstöld blev hans inträde i ringen. Han blev istället för gangster, världens mest hatade och mest kända person som slutligen vann allas hjärtan genom sitt mod i  och utanför ringen. Istället för att kallas nigger kallades han nu The Champ. Och Folkets Mästare. Han lyfte boxningssporten till en ny nivå. Han ansåg också att även boxare skulle bära skydd för huvudskador och pläderade länge för detta. Utan framgång. I ett par VM matcher bad han domaren stoppa matchen då hans motståndare fått för mycket stryk. Men domaren lyssnade inte och Ali drog ned på slagen och publiken trodde han var trött. Men han ville bara skona sin motståndare.

   Mannen som var USA:s mest hatade person skulle slutligen bli den mest älskade. Hans röst har tystnat men skulle ha behövts mer än någonsin idag. Både svarta, latinos och vita lyssnade på hans budskap som förespråkade icke våld, man kunde ta ställning på ett helt annat sätt.  Det är lite motsägelsefullt att kalla Ali för bråkmakare. Han ställde aldrig till bråk men tog ställning. Och stod för det.

STIG ELENIUS

Om Webbmaster

Skutseglare, ångentusiast, författare och professionell lektör.
Det här inlägget postades i Aktuellt, Redaktören har ordet. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Mohammad Ali. BRÅKMAKAREN SOM BLEV VÄRLDENS MEST KÄNDA PERSONLIGHET.

  1. Stig Elenius skriver:

    Ursäkta att namnet blev Muhammad blev felstavat.

  2. Stig Elenius skriver:

    Ursäkta felstavningen på Muhammad Ali.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *