Stig Elenius. MITT MÖTE MED MADAME KRUKOWSKAJA ZOIA.

Zoia avled i Stockholm vid 96 års ålder. Hon var adelsflickan som föddes i Sankt Petersburg. Till Sverige kom hon som sjuttonårig hustru till den svenske kommunisten Karl Kihlbom. Hon bosatte sig på Katarinavägen 19 i Stockholm och det var hemma i hennes lägenhet jag mötte henne. Hon var då nyss fyllda 90 år. indexHennes sommarställe på Älgö i Stockholms skärgård kallade hon för Maisonette. Innan hon gifte sig med den trettiosexårige Kihlbom var hon en kort tid gift med en rysk soldat som fängslades av tsarens motståndare och blev sinnessjuk. En av hennes barndomsvänner var sonen till tsaren Nicholas ll. När bolsjevikerna tog makten var hon och föräldrarna tvungna att fly Moskva.

Vad är det för märkligt med att möta henne och varför blev jag inbjuden dit ett par gånger? Det märkliga måste dock vara att hon med tiden blev en känd konstnärinna och att hon hade minnen från tsartidens Ryssland i sin ryggsäck. Minnen jag lockade fram hos henne under de timmar jag var i hennes lägenhet. Inbjuden blev jag därför att jag var god vän med hennes ”butler”, ungraren Göyrgy Thalas. Det var han som poängterade att hon skulle tilltalas med Madame. Glöm inte det sa han. Det imponerade på mig, att i modern tid tilltala en kvinna med Madame gjorde mig intresserad av människan Zoia mer än av hennes konst. Visserligen har jag tre tavlor av henne hemma men det är en annan historia.

Göyrgy hade själv en intressant historia bakom sig. Som ungersk gränssoldat flydde han över gränsen till Österrike och blev skjuten i ryggen då han kröp under taggtråden vid gränsen och sprang mot friheten trots att han var allvarligt skadad. Österrikiska gränssoldater tog hand om honom så han fick vård för sina skottskador. Så småningom kom han till Sverige, gick till sjöss för att sedan jobba som vaktmästare på sjömanskyrkan i Stockholm. Zoia bodde i samma hus och på sin fritid tjänstgjorde han som butler hos henne. Även det ett krävande jobb. Göyrgy kom i onåd hos sjömanskyrkans ledning och fick mer eller mindre silkessnöret efter några år. Jag var med då hans aska spreds i Östersjön och läste också en dikt på fördäck på båten. Han hade inte några släktingar här i Sverige vad jag minns.

Vad gjorde Zoia känd över hela världen? Förmodligen var hon den enda som målade med en speciell guldfärg som bara hon hade receptet på, 23 karats bladguld. När hon avled 1999 tog hon hemligheten med sig i graven. Hennes specialitet var porträtt och blommor. Zoia har avbildat många kända personer och även kungligheter. Drottning Silvia, drottning Sirikit, Farah Diba, Hassan ll prinsessan Desiree är några av dem. Hon var god vän med det svenska kungahuset och med familjen Wallenberg.

Zoi har haft utställningar i Paris, Moskva, London, Tokyo och Oslo. År 1929 gjorde hon en skiss till Hasse Ekman, den finns hemma hos mig. Det hemliga receptet på bladguldet hon målade med lärde hos sig av den japanske målaren Tsuguharu Foujita som var den högst betalde konstnären under tjugotalet i Paris. Förutom Foujita hade hon Kandinsky, Malevij och Albert Engström som lärare. Zoia är en av de mest intressanta kvinnor jag träffat och jag har träffat många i mitt liv. Hennes tavlor varierar starkt i värde, men visst, jag har fått bud på en av dem jag har i min ägo. Men det får bli arvegods.

Zoia var en kortväxt mullig kvinna med livserfarenheten speglad i sina ögon. Hon var en bra berättare även om hon ogärna ville blicka bakåt. Hon såg hellre framför sig trots sina år. Hon visade stolt upp sin nallebjörn Mischka som följt henne från tsartidens Ryssland till Katarinavägen i Stockholm. Nallen och hon hade upplevt så mycket under sina långa liv. Redan 1908 kom Mischka till den lilla ryska flickan i Sankt Petersburg. Sedan dess var de oskiljaktiga. De levde den gången i en skyddad och varm miljö med utflykter i parken och umgänge med tsarfamiljen. Somrarna tillbringades på Krim. Första världskriget förändrade mycket för överklassens Ryssland. Zoia flyttade tillsammans med sin familj till Moskva där hon studerade. Efter en kort tid i fängelse räddades Zoia till Sverige genom sitt äktenskap med svenske Karl Kihlbom. Vid mitt besök satt nallen Mischka på en broderad kudde från Ryssland och höll ett vakande öga på henne. Han lyssnade noga på alla samtal hon förde med sina modeller. Han var mycket diskret och avslöjade aldrig vad han hörde. Jag hade mer än gärna tagit hand om nallen efter hennes död. Jag har aldrig ägt en nalle.

När Sovjetunionen sönderföll så började ryska myndigheter bearbeta Zoia för att få receptet på hennes bladguld. Trots att ambassaden kom med champagne och äkta rysk kaviar stod hon emot mutförsöken. Ryssarna ville dekorera sina kyrkor som varit stängda under Sovjettiden med hennes guldfärg. Men alla övertalningsförsök var förgäves.

Detta var ett besök att minnas, mötet mellan en gammal sjöman och den ryska adelsdamen som man skulle kalla Madame. Sherryn smakade överklass även den.

Zoia Lagerkrans – Wikipedia

Stig Elenius i September 2015

Lämna en kommentar