Månadskrönika november 2015

IMG_1439MÅNADSKRÖNIKA NOVEMBER 2015

Är fredagen den trettonde en otursdag? Eller skrock? Verklighet? Det var bister verklighet i Paris fredagen den trettonde, en svart dag för Europa. Maktgalna mördare döda oskyldiga i islams namn i Paris. Att oskyldiga dödas händer dagligen i världen men då är det ”lagliga krig”. Krig som sanktionerats av de styrande i världen. Jag som föddes mitt under brinnande krig, som hört luftvärnssirenerna ljuda och bomber falla när jag var barn, trodde aldrig jag skulle få uppleva terrorns fasa. Jag som lärde mig kriga som kustjägare i Finland, som haft kamrater som slagits för Frankrike i främlingslegionen i Indokina och Algeriet, som veteraner för USA i Vietnam. Idag tar jag avstånd från allt vad vapen och krig står för, både legala och heliga.

Året har innehållit tre fredagar den trettonde. Ingen som den trettonde november dock. Siffran 13 är betraktad som oturssiffra. Jag har hört, vet ej om det är sant, att många flygbolag saknar stol 13. Nästa gång jag flyger kommer jag att kolla detta. Många hotell saknar våning tretton har jag också hört. Skrock tillhör en förgången tid men ändå undviker jag vissa saker. Jag är nog skrockfull trots allt. En stark olustkänsla infinner sig också när jag sitter med ryggen mot öppna platser. Jag undviker det om jag kan.

VAD VILL VI MED BOKANJÄRERNA

Under denna rubrik samlades tolv stycken föreningsmedlemmar till det utlysta medlemsmötet den 27 september. Innan mötet bjöd föreningen på en god och välfylld silltallrik som Katarinaklubbens Kicki och Åsa ställt samman.IMG_2124

Det noterades att vi var 57 medlemmar och en ny tillkom under mötet, Hans Claesson som höll en föredragning om E – bok utgivning som hans företag sysslar med. Hans har en bakgrund som sjöman och grafiker och kan ses som en tillgång i föreningen. E – bok utgivning och dess fördelar kanske är framtiden.

Fyra medlemmar hade skickat in synpunkter på hur man ser på föreningens framtid. Bara positiva sådana. Man efterlyser novellskrivningar, att återuppta skrivarkurser, en medlem menade att vi ej skulle ha alltför höga målsättningar. All ville dock att föreningen skulle fortsätta med försöken att utvecklas. Hemsidan fick med beröm godkänt.

På det efterföljande styrelsesammanträdet var Tore Hansson, valberedningens föredragande inbjuden liksom redaktören. Tore föredrog rutinerat sin syn på stadgar och styrelsesammansättningen samt skulle snarast påbörja arbetet med sondering till styrelse för nästa mandatperiod. Två suppleanter aviserade sin avgång och detsamma hade föreningens revisor gjort.

Föreningens ekonomi är god och pengar avsätts till en ny antologi ifall den blir skriven. Problemet är att det är en hel del arbete som skall göras för att den skall komma ut. Den senaste hade inte sålts i någon större utsträckning. Ärendet ajournerades tillsvidare.

Ordförande uppmanade styrelsen att gå hem och jobba vidare i sin egen kammare så att en verksamhetsplan skall kunna presenteras till årsmötet 2016. Nu är det upp till samtliga medlemmar att höra av sig till ordföranden med förslag.

Mötet konstaterade även att något intresse från Sjökultursällskapet för ett samgående inte finns. I övrigt var det en givande dag. Återstår att se hur framtiden artar sig men de flesta vill att vi skall fortsätta att existera som en förening som arbetar med sjökultur i en eller annan form.

IMG_2116

SJÖMANKULTUR

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus delade traditionsenligt ut årets litteraturpris under årets bokmässa i Göteborg, denna gång gick priset till fackboksförfattaren Thomas Taro Lennerfors. Han börjar bli välkänd i sjömanskretsar. Thomas är, trots sin unga ålder, en mångsidig vetenskapsman, docent i teknikvetenskap och engagerad i etikfrågor i vid bemärkelse. Stiftelsen motiverad priset till Thomas med:” han förenar akademisk noggrannhet med en intresseväckande presentation”. Han har gett ut två böcker om rederier, och arbetar nu på en ny bok som skall handla om kylfart. Thomas är en lysande föredragshållare, det kan jag vidimera efter att ha lyssnat på två av hans föredrag.

Den 18 november höll vår styrelseledamot Torbjörn Dalnäs ett föredrag om Japan, ett land han är väl bekant med. Torbjörn är dessutom gift, sedan länge, med en förtjusande japanska. Föredraget kallade han ”Mitt Japan” och Katarina Sjöfartsklubb var välbesökt. Det serverades lax på japanskt vis.

SJÖFART   

Det är inte endast i Adenviken det föregår piratverksamhet. Även i Malackasundet ökar attackerna mot civila handelsfartyg. Nu varnar IMB(International Maritime Bureau) för att 2015 kan bli ett rekordår i antal attacker och ett allvarligt hot mot internationell sjöfart . Hittills har 250 sjömän tagits som gisslan. Man har också orsakat förluster för redarna i form av stulet bränsle till ett värde uppgående till drygt tio miljoner dollar. Flera hundra sjömän försmäktar dessutom i grottor i Somalia. Som vanligt görs inga större ansträngningar från svensk media att upplysa om dessa fruktansvärda förhållanden våra sjöbröder och sjösystrar lever under.

Vad gäller den svenska handelssjöfarten och dess framtid återstår att se. I budgetpropositionen som lades fram i september föreslår regeringen att ett tonnageskattesystem skall införas. Tio års väntan är då över. Men regeringen reserverar sig med att: ”tidigast vid halvårsskiftet 2016.” Betyder detta då ett stopp för utflaggning? Kommer vi att få uppleva en in – flaggning? Jag tror det inte. Det blir samma politiska svammel som tidigare – som hållit på i fyra decennier nu – minst. TAP – avtalet fortsätter som tidigare så svenska besättningar lär det heller inte bli ombord med några få undantag. Jag hoppas att mina pessimistiska synpunkter är helt fel. Om de årliga skatteintäkterna kommer att minska med 50 miljoner så skall detta kompenseras med krona för krona principen. Så har det uttryckts från politiskt håll. Tydliga signaler hörs från större rederier att de förlorar på detta och att man funderar på att flagga ut sina nybyggen.

Sjömanskulturen hänger ju samman med hur stor den svenska besättningen är ombord. Det har en stor betydelse även för oss i föreningen. Så inte ser det ljust ut vid horisonten där molnen tornar upp sig för svensk sjöfart med svenska besättningar. Då faller mörkret även över föreningen. Kanske dags att söka sig till fritidsseglarna nu!

Julhelgen närmar sig. Marknadsföringen av den har pågått sedan oktober och man siktar på nya rekord i form av försäljning. Man har helt glömt av varför vi firar jul. Julen är köpmännens högtid. Förra året omsatte julhandeln ofattbara 70 miljarder. En siffra som antagligen slås med råge. Utöver det kommer vi att käka julbord för cirka 3 miljarder kronor.

Kanske är det dags att vakna upp och fråga, varför firas julen egentligen? För min egen del är det för att fira Kristi födelse, det är en fest för honom. Tänk om vi skulle delta i ett födelsedagsfirande utan att vi brydde oss om födelsedagsbarnet. Man skulle bli betraktad som något som katten släpat in. I dagspress och sociala medier läser man om att det är barnens högtid! Ja, vad säger Jesus? Låten barnen komma till mig. Men det verkar nästan som om att tala om Jesus är förbjudet. Varför är det så känsligt? Är de flesta av oss ateister… det skrämmer mig. Jag är inte speciellt religiös av mig men inte heller ateist. Jag har något mer, en andlighet.

En sak till. Jag har upptäckt ett nytt ord i dagens moderna språkbruk. Preggo, det skall betyda gravid, någon konstig översättning från engelskans pregment.

De som har synpunkter på mina krönikor är välkomna att höra av sig. Antingen till mig eller till föreningens ordförande.

Stig Elenius

Redaktör

 cropped-cropped-cropped-cropped-logga_bokanjarerna12

2 tankar på “Månadskrönika november 2015

  1. Kul att läsa dina krönikor med personlig touch.
    I bistra tider för sjöfart och sjöfartskultur tror jag på samarbete. Om vi vill ha in yngre förmågor i föreningen och i styrelsen bör vi försöka samarbete med sjömansgymnasier och sjöbefälsskolor. Sjökulturföreningarna på Skeppsholmen är ytterligare ett alternativ.

    • Jörn!
      Tack för synpunkter. När det gäller sjöfart och sjömanskultur har det skett försök att få dem intresserade men det möter ett ointresse. Just nu försöker vi hålla föreningen flytande och kanske ordna till en skrivarkurs och en antologiutgivning. Jag har nämnt en presumtiv målgrupp – fritidsseglare. Kan det vara något!!!

Lämna en kommentar