MÅNADSKRÖNIKA JANUARI 2016

Det är med stor sorg och saknad, med en tomhet i bröstet jag konstaterar att vännen Ove Allansson är död. Jag kommer att sakna de telefonsamtal vi förde med varandra. De goda råd jag fick. Det sista samtalet blev dagen före julafton. Ingen av oss visste vad som väntade. För mig är det en personlig vän som nu kastat ankar i den sista hamnen. Ove blev 83 år. Samtalet rörde sig inledningsvis som de alltid indexgjorde, att prata om krämpor på ålderns höst. Det blev en femton minuters redovisning av dem. Sedan fortsatte vi med att berätta om gamla skeppskamrater och vårt skrivande i stort. Oves storhet var hans okuvliga engagemang i samhällsdebatten och hans minne för detaljer. Jag berättade att det ibland tog emot att skriva. Ove tröstade mig med att det gjorde det även för honom ibland. Fortsätt du och skriv Stickan var hans uppmuntrande ord. Oves död är en litterär förlust inom arbetarklassen. Han erhöll många fina priser och hos oss i Bokanjärerna var han sedan ett par år hedersmedlem. Att Ove gått ur tiden betyder inte att han är glömd, tvärtom. Han kommer att leva vidare i vårt minne i all tid framöver. Ove var en av oss. Dödsbudet rörde mig djupt, han var den jag vände mig till när jag kört fast i någon formulering, han var min mentor. Ingenting tydde på att telefonsamtalet den 23 december 2015 skulle bli det sista.

I november i år kan föreningen fira tio års jubileum. Det har under resan fram till nu stormat ordentligt i föreningen. Men som för sjöfolk flest gäller det att rida ut stormar och det tycker jag vi har gjort. Vad som är viktigt är att behålla en positiv attityd och lämna negationer bakom sig. Det finns en hel del positivt i föreningen. Bland annat hemsidan som fått ett ordentligt lyft under senare tid. Bara under förra månaden var långt över 500 besökare inne på sidan. Dessutom finns vi nu på sociala medier med jämna mellanrum. Hemsidan är oerhört viktig för föreningen, utan den är vi helt ute ur bilden. Hoppas bara att medlemmarna nu visar ett större intresse med bidrag som gör den än mer intressant. Trots är vi ju en ”skrivande” förening.

Det har under senare tid diskuterats skrivarkurser. Det enklaste sättet för medlemmarna enligt min syn på det är att vända sig till sina lokala kommunala vuxenutbildningar och där gå en skrivarkurs. Men det är en sak för styrelsen att prata sig samman om vad som är bäst för medlemmarna.

Den andra delen som är betydligt svårare är att ge ut en antologi. De är svårsålda och föreningen ligger ännu inne med osålda böcker. Hur gör vi där? En lösning kunde vara att de som medverkar i antologin med noveller förbinder sig att köpa ett antal för produktionspris och sedan sälja dem för marknadspris själva.

Själv är jag medlem i en sluten grupp bestående av enbart sjöfolk – Salén Seglare. Där försöker jag med jämna mellanrum göra PR för föreningen och uppmuntra medlemmarna i gruppen att bli medlem samt skriva. Där finns så otroligt mycket historia från havens sfär.

Miljöproblem! Jag var en av miljöbovarna på 50 – 60 – 70 och 80 talet som sjöman. Vi sjöfolk slängde mot bättre vetande, sopor, målarburkar och oljeprodukter överbord utan urskiljning och utan att fatta att vi bidrog med en gigantisk miljöförstörning. Åtta miljoner plats hamnar ännu idag i havet varje år och dödar allt från plankton till fisk. När Saléns bananjagare Atlantide strandade på Mona Island på 70 – talet kastades 250 000 kartonger bananer överbord. I kartongerna fanns det plast. Men trots allt har miljötänkandet blivit betydligt bättre idag. Men ännu finns det massor att göra för att förhindra att havsmiljön kollapsar totalt.

Jag vill passa på att tacka Katarina Sjöfartsklubb för ett bra samarbete under 2015. Vi är alltid välkomna och får bra service hos dem. Bara lokalkostnaderna är en stor förmån för oss att njuta av. Billiga luncher ej att förakta. Och damerna som jobbar där, Kicki och Åsa, vilka brudar.

Tills nästa gång – ha det gott allesammans.

Stig Elenius / Redaktör

Ove Allansson 1Minnesstund för Ove Allansson hålls torsdag den 28/1 kl 1630 i Palmhuset, Trädgårdsföreningen i Göteborg. Torbjörn Dalnäs kommer att representera Bokanjärerna som där kommer att lämna en gåva till Hjärt-Lungfonden som alternativ till blommor/blomsterkrans.
Bokanjärer som privat vill lämna en gåva kan göra det på Gåvotelefon: 020-882400.
Vänligen Krister Lumme / ordf.

 

1 tanke på “MÅNADSKRÖNIKA JANUARI 2016

  1. Herr Elenius!
    Din januari krönika innehåller en del av samma sak som jag väntar på när välmeriterad sjökapten 84 ligger för döden i GBG. Jag besöker GFBF i februari. OT gubbe.
    Hoppas Hasse Fredriksson har tid för styrelsen tillsammans med Sjökapten Arne Wehlin. (Kan leda oss i framtiden)
    Marknadsför föreningen bland sjöfartsskolor. Vad sysslar styrelsemedlemmarna med.

Lämna en kommentar