Bokförlaget Bokanjärerna­?

Ja, det är sant. Den 19 maj bildades formellt sett Bokanjärerna som bokförlag. Ett producentkooperativt förlag, som alltså ägs av oss medlemmar, har nu fått F-skattsedel och är momsregistrerat. Föreningen och förlaget har samma namn. Och samma styrelse.

Vår andra antologi ”Springa läck” kommer att ges ut på vårt förlag. I framtiden hoppas vi naturligtvis att våra medlemmar ska vara intresserade av att ge ut sina böcker hos Bokanjärerna. Det intresset kan bara komma om vi kan erbjuda både ett lågt pris och en hög kvalitet på våra förlagstjänster. Det finns redan några medlemmar som har tagit kontakt.

Under de fem åren som föreningen existerat har vi byggt upp ett nätverk av layoutare, lektörer, redaktörer, illustratörer, korrekturläsare. Och tryckerier. Just det, vi kommer inte heller att trycka våra böcker på eget tryckeri utan använda oss av redan existerande. Books-on-demand i Visby, som kommer att trycka och distribuera ”Springa läck” kan vara ett sådant förlag. Vi kommer att välja det billigaste och bästa för varje bok.

Det kommer inte att finnas någon heltidsanställd förlagschef i Bokanjärernas förlag. Det har vi inte råd med. Däremot kommer det att finnas en ideellt arbetande redaktionsgrupp, som det nu gör för antologin ”Springa läck” och en redaktör. Redaktionsgruppen består av undertecknad, Rolf Öström och Tanja Rinnan och kommer att arbeta fram till nästa årsmöte då en ny redaktionsgrupp kommer att väljas. Som redaktör för antologin arbetar Lennart Johnson (tidigare redaktör för Sjömannen) på fast pris. För nästa bok kan det bli någon annan. I den bemärkelsen är vi ett nätverksbaserat förlag.

En av de viktigaste delarna i vårt förlag blir utan tvekan vara vår hemsida. Det är via den som vi kommer att marknadsföra föreningen, förlaget och dess böcker. Den 6 juni kommer ”hemsidegruppen” (Lars Svensson, Stig Elenius, Benny Pettersson, Kicki Falke och Aniqa Bender) som valdes av årsstämma att träffas för att ta fram en ny hemsida.

Den 1 november firar föreningen Bokanjärerna femårsjubileum och min 75-årsdag på Katarina sjöfartsklubb. Skådespelaren Börje Ahlstedt kommer att finnas på scen under rubriken ”Luncha med Börje”. Det är min förhoppning att vi då även ska presentera den nya hemsidan och officiellt inviga det nya förlaget. En liten bokmässa med bl.a. Bokanjärernas antologi hoppas jag också ska kunna ingå i programmet.
Jörn Hammarstrand

 

Styrelsemötet

Det händer inte så ofta att jag tar till orda i den här spalten. Alltför sällan tycker en del. Själv anser jag att det finns viktigare saker att göra i föreningen än att vara något slags språkrör.

Bokanjärerna är en liten förening. I dessa är det vanligt att ett fåtal eldsjälar gör hela jobbet. Framför allt det som inte syns. Så är det också i Bokanjärna. Vi behöver fler eldsjälar. Eller många som vill dela på jobbet. Ett försök i den riktningen gjordes på senaste styrelsemötet på hedervärt initiativ av Stickan Elenius. Styrelsen beslutade om följande arbetsfördelning:

Ordförande Jörn Hammarstrand – Övergripande arbetsuppgifter

Vice ordf. Christer Lindvall – Kontaktperson till organisationer

Gert-Owe Eriksson – Sekreterare

Tanja Rinnan – Ekonomi och medlemmar

Aniqa Bender – Webbredaktör och övergripande information

Kicki Falke – Kontaktperson till Katarina sjöfartsklubb, hemsidan

Rolf Öström – Kontaktperson till Sjöhistoriska museet

C G Wetterholm – Kontakt till Sjöhistoriska museet

Lars Svensson – Sammankallande i hemsidegruppen

Benny Pettersson – Hemsidegruppen

Reidar Jönsson – Film- och förlagsfrågor

Mats Arehn – Film- och förlagsfrågor

Kaj Karrento – Kontaktperson Norden, framför allt Finland

Stickan Elenius – Mässansvarig i Stockholm

Denna arbetsfördelning gäller till årsmötet.

Till dess bör det göras en utvärdering. Och komplettering. Det saknas någon som kan ta sig an skrivarkurserna. Det är ett arbete som jag har utfört helt ensam. Ett arbete som lett fram till nya medlemmar och nya berättare från sjölivet. Det är min förhoppning att det arbetet övertas av någon annan. Jag ställer gärna upp som mentor.

Förra året slängde jag med ålderns rätt in den blå, varskodde att vid nästa årsmöte, våren 2012, då avgår jag. Redan i mitten av november i år, då jag åker till min skrivarlya i Goa, löser Christer Lindvall av mig som ordförande. Vem som blir nästa ordförande kommer valberedningen att avgöra. Du som är intresserad kan bara höra av dig till valberedningens Niklas Yllner. Ordförandejobbet inom Bokanjärerna är verkligen omväxlande och stimulerande. Speciellt nu när Bokanjärerna håller på att utvecklas till något som jag skulle vilja kalla ett nätverksförlag. Och nya medlemmar strömmar till. Tyvärr nästan bara äldre sjöbröder.

Själv anser jag därför att informationen bör förstärkas med någon som åtar sig den externa informationen. Den som i första hand ska rikta sig till ungdomar med intresse för sjöfarten. Jag kommer att föreslå styrelsen ett projekt med den inriktningen.

När det gäller den interna informationen beslutade styrelsen att hemsidan ska fräschas upp. Den anses av många som tråkig, framför allt för ungdomar. Dessutom verkar vissa rubriker helt obegripliga. Och Bokanjärernas förlag måste få en egen rubrik. Hade vi haft tillräckligt med pengar hade det nog blivit en helt ny hemsida.

Styrelsen beslutade också att jag skulle efterlysa en ny samordnare för den nya antologin ”På fallrepet”. Utgivningen är planerad till hösten 2013, men arbetet måste börja så fort som möjligt i år. En ”annons” med en intresseanmälan finns redan på vår hemsida.

Den 1 november firar Bokanjärerna 5 år. Bokanjären Jörn Hammarstrand 75 år. Det kommer att firas på Katarina Sjöfartsklubb med bland annat en föreställning ”På kryss med Börje Ahlstedt …”(Den kommer att filmas.) Därefter underhåller trubaduren Bosse Furén med sånger från havet.

Med detta påbörjar jag firandet av min avmönstring som ordförande för Bokanjärerna.

Det kommer några slutord efter årsmötet. Jag lovar.

Goa vindar!

Jörn

BOKMÄSSAN

i Göteborg är mest en plåga. För mig i alla fall. Detta år utgjorde inget undantag. För mycket folk, för lite syre, ett ständigt sorl med inslag av högljudda författarpresentationer. Och inte säljer jag så mycket som skulle behövas. Åtminstone så att jag täcker hotellkostnaderna. Varje år frågar jag mig vad jag egentligen har där att göra?

Det är naturligtvis roligt att träffa gamla sjöbröder i sjöfartsmontern. Att höra andra sjölivsskildrare berätta, många av dem Bokanjärer, fyller mig med en viss stolthet. I år var det Bokanjären Björn Larsson tur att få Stiftelsen Sveriges Sjömanshus litteraturpris. Hans vältalighet i tacktalet imponerade. Hans förslag att Bokanjärerna i framtiden borde ha en egen monter kanske man borde fundera vidare på. Det skulle i alla fall vara skönt att slippa över-rösta montern mitt emot, som högtrycksförsäljer barnböcker. Personligen hade jag nog med att komma över smällen som uppstod mitt i min presentation av ”Med madame de Pompadour ombord”. Det lät som om någon hade avfyrat en pistol. När jag tittade på åhörarna låg en av dem på golvet. Två män lutade sig över honom. Hade han dött av ett skott eller av min berättelse?  I det sistnämnda fallet kallar jag det för ett stort gensvar. Åhörarna på första raden bad mig fortsätta att läsa. Som ingenting hade hänt.  Det var lättare sagt än gjort. När jag äntligen var klar och tackade för visat intresse satt alla i sina stolar. En äldre man gnuggade sitt bakhuvud. Hans ögon var blodsprängda, men han levde. Tack och lov.

Den händelsen tar jag med mig från bokmässan i år. Den och kontakten med rätt många unga kvinnliga sjölivsberättar som medverkat i Sjökultursällskapets antologi ”Kärlek till sjöss”. Naturligtvis försökte jag få dem att ”mönstra på” hos Bokanjärerna. Kan vi inte få några av dem att skriva in sig vår rulla så är Bokanjärerna utdöda om ett tiotal år.
Det mest positiva från bokmässan sparar jag till slutet. Det var ett seminarium, som jag lyssnade på i den grafiska avdelningen, som handlade om en parallell förlagsvärd. Som ett svar på bästsäljarismen har Anna Vogel och Karin Ström startat det sociala förlaget Aglaktuq. Det är befriat från vinstintresse, men fyllt av lust och entusiasm. För Bokanjärerna, som till största delen ger ut smal litteratur, kan nya medievågen vara värd att följa.  Läs hemsidan www.aglaktuq.se och tyck till. Med ett mejl till mig eller ett inlägg på Bokanjärernas hemsida.
Goa vindar!

Jörn Hammarstrand

UPP TILL KAMP SJÖLIVETS KULTURARBETARE!!!

Visst ökar antalet medlemmar stadigt i föreningen Bokanjärerna. Vid vårt årsmöte den 9 april konstaterade vi en tio procents ökning. Det är glädjande, men tittar vi på åldern av samtliga våra medlemmar finns det anledning att vara bekymrad. Om tio år torde hälften av oss rent statistiskt sett ha kommit till den sista ankarplatsen.

Var finns det kommande förnyarna? De som även Ove Allansson efterlyser i ”Sjölivets berättare” som kom ut i höstas.

Min hypotes är att det är svårt att hitta dem i den nya generationens sjöfolk. De kommer ombord med sin laptopp, lite datorspel och några pocketböcker. Det räcker, har man sagt till mig, för den lilla fritiden man har.

För att få ett svar på mina farhågor ringer jag till Anna Selme, chefen för sjömansbiblioteket i Göteborg.

– Hur ser det ut med lånefrekvensen? undrar jag.

– En otäck utveckling, svarar Anna.

År 2005 lånade vi ut 50.300 böcker, år 2009 endast 28.500. Som förklaring anger Anna utflaggningen, lågkonjunkturen och ändrade läsvanor. Försöksprojektet med läsplattor är väl det enda ljuset i mörkret.

Jag berättar att Bokanjärerna i samarbete med Katarina Sjöfartsklubb planerar en ny skrivarkurs på distans med start i september. Den är kopplad till ”Springa läck” den nya antologi, som vi kommer att inbjuda till under sommaren. Reidar Jönsson, kommer också att hålla en workshop om hur man skriver filmmanus. Och vi kommer att fortsätta med inbjudan till möten med sjömansförfattare varje fredag i slutet av varje månad. Det är mycket på gång hos Bokanjärerna, men det förändrar inte min dystra syn på utvecklingen i stort.

Utkik förminskas till en bilaga i Sjöfartsverkets personaltidning Sjörapport. Bokanjären och tecknaren Rolf Öström lägger på brasan. Några nya maritima tecknare finns inte med på hans sjöhorisont. Inga målare heller. Möjligtvis är intresset större när det gäller fotograferings-konsten.

– Jag är orolig för framtiden, säger jag. Färre och färre läser våra böcker. Nu ska vi göra ett försök med en bokcirkel: Träffa sjömansförfattare och prata böcker! En gång var fjortonde dag på Katarina sjöfartsklubb.

– Det har vi på sjömansbiblioteket gjort en längre tid med Ove Allansson, säger Anna. Det kommer nästan bara 80-åringar.

-Vad ska vi göra då?

-Jag vet inte.

– Kan vi förena oss? Alla vi som jobbar med sjöfartskultur? Och försöka hitta nya lösningar?

-Det kan väl vara en bra början.

– Jag skiver om det på vår hemsida. Som ett första steg.

-Ja, det påstås ju att en sjöman inte ber om medvind, han lär sig segla.